När den sista dagen kommer.
Om det var ens sista dag i livet. Vad skulle vara det sista man skulle vilja få sagt till folk? Vad skulle vara det sista man gjorde, utan ånger men med bara ren vilja? Är det något misstag man gjort som man kanske har en chans att rätta till? Har jag gjort allt jag vill göra?
Jag brukar ta en extra blick omkring mig, vart jag står, vem jag är och ställa mig frågan: Har jag verkligen gjort och sagt det jag velat? Ångest eller ingen ångest för saker och ting? Viljor eller inga viljor? Har jag gjort den bästa insatsen jag kunnat, eller gjorde jag den sämsta? Halvhjärtat eller helhjärtat?
När jag är gråhårig och gammal och sitter på altanen i ett gult hus med vita knutar och gungar på gungstolen bredvid den personen jag gjorde rätt val med, de personerna jag beslutade mig för att stå kvar vid och gjort den bästa karriär jag möjligen kunde ha gjort, då vill jag kunna känna att jag har kommit till den bästa punkten och platsen i livet, liksom "I did this pretty damn good". När den dagen kommer, när jag sitter i gungstolen, då ska jag ha gjort mitt bästa i livet, tagit de bästa besluten som jag bara kunnat. Så att jag kan säga "Well, jag kanske inte gjorde vissa saker helt perfekt, men jag tog iallafall riskerna och jag tänkte varje dag som om det vore min sista."
Jag kanske inte ens sitter vid ett gult hus med vita knutar. Jag kanske befinner mig i ett tempel nånstans utomlands, jag kanske är kvar i den stad jag växte upp i, eller är i den stad jag alltid velat bo i. Vart jag än är i framtiden, så hoppas jag att jag nått den bästa punkten och platsen i livet. För innan den sista dagen kommer, har du då gjort allt du velat? Har du sagt allt du velat? Har du gått halvhjärtat eller helhjärtat in i livet? Har du det?
Jag brukar ta en extra blick omkring mig, vart jag står, vem jag är och ställa mig frågan: Har jag verkligen gjort och sagt det jag velat? Ångest eller ingen ångest för saker och ting? Viljor eller inga viljor? Har jag gjort den bästa insatsen jag kunnat, eller gjorde jag den sämsta? Halvhjärtat eller helhjärtat?
När jag är gråhårig och gammal och sitter på altanen i ett gult hus med vita knutar och gungar på gungstolen bredvid den personen jag gjorde rätt val med, de personerna jag beslutade mig för att stå kvar vid och gjort den bästa karriär jag möjligen kunde ha gjort, då vill jag kunna känna att jag har kommit till den bästa punkten och platsen i livet, liksom "I did this pretty damn good". När den dagen kommer, när jag sitter i gungstolen, då ska jag ha gjort mitt bästa i livet, tagit de bästa besluten som jag bara kunnat. Så att jag kan säga "Well, jag kanske inte gjorde vissa saker helt perfekt, men jag tog iallafall riskerna och jag tänkte varje dag som om det vore min sista."
Jag kanske inte ens sitter vid ett gult hus med vita knutar. Jag kanske befinner mig i ett tempel nånstans utomlands, jag kanske är kvar i den stad jag växte upp i, eller är i den stad jag alltid velat bo i. Vart jag än är i framtiden, så hoppas jag att jag nått den bästa punkten och platsen i livet. För innan den sista dagen kommer, har du då gjort allt du velat? Har du sagt allt du velat? Har du gått halvhjärtat eller helhjärtat in i livet? Har du det?
Kommentarer
Trackback
