De små sakerna som räknas.

När någon hjälper en tant över gatan, eller när man stannar kvar en extra halvtimma i skolan för att hjälpa någon som har svårt för ett visst ämne, när man ger den sista godisbiten till någon fast man helst vill behålla den eller när man hjälper till hemma, inte för att man vill men för att man vill se det där leendet på ens mammas läppar.

Tycker att vi har alltför ofta en tendens att tänka så mycket på oss själva eller oviktiga saker i livet, att vi glömmer att tänka på de små saker som gör saker stora (de saker som jag nämnde). De tar inte mycket av ens energi, och de, på nån hundradels sekund, får en att må så bra. Varför gör vi inte mer av de små sakerna? Varför gör inte Jag mer av dem sakerna? Tåls att fundera och ändra på.

Det är verkligen de små sakerna som räknas. Som att skicka ett mess till en tjejkompis som man inte sett på ett tag och berätta hur mycket man saknar den personen, även om man tror att det inte betyder så mycket, så gör det det. Jag antar att för att man ska få saker så måste man själv börja med det.

Kommentarer

Design by: Designbloggar

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0